Det var banomläggningar på lidingöbron och det tog nästan 1,5 timme att komma till Lidingö Bk. Kändes härligt att köra över bron. Jag, som alla år som barn alltid suttit därbak och tittat ut speciellt på tornet. Lustigt. Och inte hann vi åka förbi vårt gamla hus. Dock hann vi förbi vårt gamla radhus för den såg man på vägen. Kul.
Kursen vi går nu är för Åsa E och hon är en sån jag alltid velat kursa för. Konstigt;-) hon lyckas ju så bra med allt hon tar i..Pratade med henne på Folksam cup om det fanns platser kvar och vips var vi med! Sen är frågan om det passar oss. Både Veronica och David som vi gått kurser för i år är underbara inspirationskällor. Är så glad för de träningsstunder vi haft!

Nåt helt annat. Åland Åland eller inte? Förra året firade jag min födelsedag på Åland. Funderar på om man ska göra det även i år. Dragit ihop ett gäng som ska åka. Vet inte om det är särskilt smart att tävla agility under vilan. Men, jag vill så gärna köra i den där hallen och hundarna är ju vaccinerade nu så vad sjutton!! Om inte annat kan man glo på lite kul agility.

Nacken värre..Två månader beräknar sjukgymnasten att det ska ta att reparera min nacke och ryggrad. Skit också.
Pluset är väl att hon ser det reparerbart. Det värker nästan hela tiden, mer eller mindre.

I fredags var vi på teorikväll- SÖK för Anita. Mycket intressant och inspirerande- jag är så sugen på att dra igång med söket. Tack Anita *kram* Får se om det blir tid att lära sig mer för kurs måste vi gå. Var tog vilan vägen….men springa och jobba med nosen är vila. Och viktigt så;-)

Sen igår (och idag men min nack eorkar inte mer) är vi på kurs i Läsa Hund för Cilla Mehler, hundens husägaren. Har alltid haft en förutfattad mening *fy skäms* om att det skulle vara en kommersiell pengapungare med konstiga hundvärderingar. Men oavsett vad hundens hus är och inte är så ÄR hon MYCKET duktig och kompetent i det hon undervisar. Det var intressant att höra hennes resonemang kring en del saker i hur man läser hund. Det var framförallt valpsläpp vi jobbade med igår och diplomathunden Lilja. Gullig som hon var fick även Mjyorken komma ut då jag under lunchen pratat med Cilla om honom och så  fick Lilja hjälpa oss att läsa honom…lite som jag trott. Ett energiknippe, med hög förväntan på allt och samtidigt lite osäker på andra hundar. Han växte dock fort med uppgiften  (och pinkat INTE inne) och efter en kort stund bjöd han på frivilliga snurrar (det vi tränat sist under en dag på två pass), sitt och ligg och hade bara ögon för mig. Att det var ca 16 pers och flera hundar i rummet glömde han bort. Han skulle träna!

Jag är så förtjust i min lilla Mjyork.