Denna veckan har jag av en trevlig anledning hängt en del på både UD och chilenska konsulatet. Det utspelades ett mycket lustigt scenario på konsulatet idag.
Alla i väntrummet var chilenare, det syntes. Framförallt syntes en liten skallig farbror som irrade runt i konsulatets korridorer och gaggade om någon idhandling. Längre ner i en korridor skälldes det lite på varandra och jag började givetvis spetsa mina små nyfikna öron och insåg att här hade någon tappat bort något viktigt och någon gjort bort sig. Frågan var vem?
Tiden gick och jag väntade och väntade på i evighetskonsulatet Mañana mañanas vänterum..plötsligt utbryter en dialog mellan den skallige och en kostymnisse. Den lille skallige farbrorn hade satt sig och muttrade över att hans idhandling var försvunnen och att mannen mitt emot var inne efter efter honom. Mannen mitt emot honom påstod då att han inte hade hand idkort. Han tog upp sina handlingar ur sin portfölj och bevisade för oss alla i väntrummet att han var minsann oskyldig!
Konsulatadministrationen spatserade bekymmersamt förbi i korridorerna och såg allmänt förvirrade ut. Och mitt i allt kom jag och ville ha en stämpel (mer om det en annan dag). Vad hände här egentligen..
Efter en stunds misstänkt gluttande på varandra, som om någon mördat någon, började kontorsnissen skoja om att alla fick stanna i byggnaden tills vi fann idkortet. Jag sa att jag minsann redan redan varit ut en kortis redan. Den skallige farbrorn tyckte dock att jag inte hade någon användning för hans idkort. Vi var inte så lika..;-)
Den andre mannen(nissen) hakar på den skämtsamma chargongen och plötsligt utbryter en politisk lågmäld eld då han skojsamt säger att vi borde ringa SÄPO så de kan komma hit och rota runt lite. Den andre skallige mumlar något, minns inte vad.
Efter en lång tystnad öppnar han dock munnen igen och fräser ifrån att om SÄPO hade varit kompetenta hade de hittat Palmes mördare, eller hur?!!! Han blir skitarg och går igång helt på hur dåligt skämtet var och att Palme är minsann död och ingen har satt dit hans mördare osv osv osv osv. Jösses tänkte jag, jag som bara är här för en stämpel *låter som Baloo* Ska dom slåss snart? Jag tittar upp i taket och låtsas att det regnar, tänker att jag vet hur känsligt det där ämnet är. SÄPOskämtet var nog lite kasst trots allt. Han är på chilenska konsulatet. Alla chilenare älskar Palme. Typ. Då drar man inte skämt om SÄPO.
Kvinnan som tidigare tagit mina papper kommer in i väntrummet, här tas allt öppet och verbalt, och tydligen är mitt ärende klart och jag har fått min lilla stämpel. Jippie! Vi småpratar en stund om följande steg. Luften är tung och jag går lättad därifrån.
Gubbarna sitter kvar, med två olösta mysterier framför sig. Var är idhandlingen och vem fan mördade Palme?
Tänk att man kan bli så glad för en liten stämpel…