Tränade lydnad idag och kom fram till en mycket viktig slutsats som påverkat vår träning stundtals. Nämligen det faktum att min agilityhund ser allt som står på plan som potentiella objekt att springa till. Hon har ett sånt enormt drag ut mot saker att det är på gränsen till besatthet ;-)….jag min dummer har trott att det är eye-låsningar men jag vet nu precis vad det är. Jag har ju för fanken lärt henne att fokusera på hinder i starterna och inte ha ögonkontakt. Klart hon söker hinder och tror att det beteendet ska leda till att hon får ta det. Hon har ju fokus och letar linjer. Bara i fel sport;-) Detta visar sig nu när hon tänt till på lydnad och är het på att få sticka till rutan eller hopphinder eller en apport, ja då fokuserar hon stenhårt. Hon tror hon gör rätt. Efter ett knepigt pass förra veckan med mycket ”stirrande” på saker bestämde jag mig för att ta tag i saken och fela henne under dagens träning men när det inte kändes som om hon förstod varför jag gjorde det (vilket hon normalt gör) så kom jag fram till efter  diskussion med Jessica att det är sättet jag lärt in hinderfokus på som skapat detta problem. Så, nu gäller det då att träna om detta och under en period ska hon inte ha förväntan på ”objekt” på plan utan endast göra ingångar mot dom och ställa upp, kontakt och belöning. Dvs motsatsen till agilityträningen. Är dock glad att jag förstått detta i ett tidigt skede så jag kan få henne att förstå vad hon ska göra i lydnaden.  Hon vill ju faktiskt göra rätt och hon tror ju detta är rätt så jag är säker på att vi ska få rätsida på detta. Vi fick ju resultat på vår intehaförväntanpåagilityträningdrive tidigare i höstas då det inte gick att överhuvudtaget kunna träna lydnad på apellplan. Kunde ju finnas något agilityhinder man skulle söka sig till.
Besatta lilla söthunden *hjärta*

Positivt idag är att rutan börjar bli normal igen och att det inte var jag som ställde ut den;-) Moahahahhaha!
Vittringen gick fint och det andra övningarna ok. Fotgåendet kommer bli mycket bättre när hon lärt sig vad hon ska göra och inte göra. Är det fot är det fot och ingen förväntan på annat. Måste också lära henne långsam marsch utan baken hela tiden på väg ner. Lära henne att det är en gångart också;-) Sjukt mycket man har att träna. Jag som tänkt köpa en valp i år eller nästa, hur ska den tiden räcka till?!

Idag blev det agilityträning i ridhuset och det var alldeles underbart att vara igång igen! Hon satt som handsken i handen och var väldigt följsam och nogrann! Körde slalom mot väggen och hon missade första men sen satt det fint. Bakombyten och ut efter slalom samt en del ta rätt tunnelingång övningar samt staket i makaron velondrom. Det var liksom inte bara en gasad hund utan en med kontroll. Härlig början på säsongen! Man blir fan lycklig av att träna agility med henne. Åheja vad träningsgruppsfolket utvecklats då! Skitkul att se hur duktiga alla är med sina hundar. Tänk vilken fantastisk agilitygrupp vi har!
Vi avslutade med en gemensam promenad och lite surr kring Boxholmshelgen vi planerat in framöver. Ser jag fram emot!

Den här veckan blir det mycket jobb för att förhoppningsvis kunna sticka till Kungsör och träna lydnad med ett blandatkänt/okänt gäng på torsdag! Hoppas! Det vore kul!

Vilken positiv blogg det blev, men sådana behöver man också ibland!