Bonus ett sänke för motivationen
Forskning visar att det är oklokt att använda sig av externa belöningar om man vill få människor att göra saker. I stället är det den interna motivationen som har störst betydelse – och på den har bonusar en direkt negativ inverkan. Det skriver Håkan Salwén, doktor i praktisk filosofi.
Generösa bonusprogram riskerar att motverka sitt syfte. Dessutom får det stora negativa konsekvenser för samhället, skriver artikelförfattaren.
Trots mångårig kritik finns bonusprogrammen kvar i den svenska bank-, finans- och affärsvärlden. Nordea har till exempel för 2011 avsatt cirka 1,3 miljarder kronor i bonus till sina anställda. Många av dem gör säkert ett bra jobb, men det finns också problem med så generösa bonussystem. De är en bidragande orsak till den allt större ekonomiska ojämlikheten i Sverige som ökar snabbare i Sverige än genomsnittet i OECD. Ekonomisk ojämlikhet har i sin tur omfattande negativa konsekvenser för samhället. World Economic Forum slog nyligen fast att sådan ojämlikhet hotar såväl social som politisk stabilitet. Den påverkar dessutom den ekonomiska utvecklingen negativt.
Forskningen visar också att de som får bonus blir mindre motiverade att fortsättningsvis göra ett bra jobb.
Det är bland filosofer, kognitionsforskare och psykologer vanligt att skilja mellan intern och extern motivation. En person som drivs av intern motivation ägnar sig åt en aktivitet för att hon finner den stimulerande eller rolig. Intern motivation kommer till uttryck i spontana lekar, i lusten att upptäcka nya saker och i sökandet efter utmaningar. En person som drivs av extern motivation engagerar sig i en aktivitet för att den leder till något som inte hör till själva aktiviteten, till exempel erbjudanden om en framtida karriär eller föräldrars löften om belöningar för goda studieresultat.
Det finns en omfattande forskning om vad som motiverar barn, ungdomar och vuxna inom utbildningsväsendet. Den visar bland annat att den interna motivationen har en mycket större betydelse än den externa när det handlar om att motivera människor att påbörja, genomföra och slutföra olika utbildningsuppgifter. Forskningen visar dessutom att det är oklokt att använda sig av externa belöningar.
Till exempel blir barn i förskoleåldern som blir belönade när de tecknar mindre motiverade att teckna än de barn som inte fått någon belöning för sitt tecknande. Forskningen visar även att barn som blir belönade för att de hjälper en försöksledare att lösa en uppgift blir mindre motiverade att senare hjälpa till än de barn som inte blivit belönade för sin hjälpsamhet. Externa belöningar (till exempel i form av pengar) har också en starkt negativ inverkan på den interna motivationen hos äldre elever och studenter. Det visar omfattande studier som gjorts på gymnasie- och universitetsnivå.
Hur kommer det sig? Anta att en student är internt motiverad att lösa ett komplicerat matematiskt problem. Enligt en teori hänger denna motivation intimt samman med att studenten förstår vad som krävs av henne för att finna en korrekt lösning på problemet och att hon stimuleras av utmanande matematiska problem. Teorin säger också att det som förstärker hennes känsla av att själv behärska en aktivitet förstärker den interna motivationen och att det som försvagar den känslan medför att hennes interna motivation försvagas. Med utgångspunkt från denna teori ger forskarna en tämligen enkel förklaring till varför yttre belöningar kopplade till utmanande utbildningsaktiviteter urholkar den interna motivationen.
Yttre belöningar urholkar nämligen känslan av att själv kontrollera eller behärska planerandet, påbörjandet och genomförandet av aktiviteten. Studenten får en känsla av att vara styrd av andra och hennes fokus flyttas från aktiviteten till den yttre belöning som nu är kopplad till aktiviteten. Hon genomför aktiviteten för belöningens skull, inte primärt för att hon själv behärskar den och finner den utmanande, intressant eller rolig.
Detta resonemang kan tillämpas på frågan hur bonus påverkar motivationen hos näringslivets toppar. Hypotesen år då att bonus har en negativ inverkan på deras interna motivation. Empirin ger indirekt stöd åt hypotesen. Det finns gott om vetenskapliga belägg för att de som får ekonomiska belöningar (utöver sin lön) för att utföra kvalificerade arbetsuppgifter blir mindre motiverade att ägna sig åt dem. Sambandet är särskilt starkt om arbetsuppgifterna är intellektuellt utmanande.
Det finns också gott om vetenskapliga belägg för att höga ekonomiska belöningar påverkar framtida prestationer på ett negativt sätt. Det finns inga skäl att tro att saken förhåller sig annorlunda hos näringslivets elit. Den rimliga slutsatsen är alltså att bonus undergräver den interna motivationen.
Bonusutbetalningar behövs inte för att rekrytera eller behålla nyckelpersoner. Utbetalningarna är också ineffektiva medel att styra personerna mot specifika mål. Det visade en undersökning från fackförbundet Unionen förra året. Det finns dessutom starka vetenskapliga belägg för att bonus har en negativ inverkan på den interna motivationen. Lägg därtill de allvarliga problem som bonusprogrammen skapar genom att öka inkomstskillnaderna i samhället och genom att locka finansindustrin att ta alltför stora ekonomiska risker.
Sammantaget är det därför svårt att tro att de enorma bonusar som medierna rapporterar om kan rättfärdigas.
HÅKAN SALWÉN
filosofie doktor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, har i sin forskning bland annat undersökt värderingar och deras koppling till motivation
Källa: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bonus-ett-sanke-for-motivationen_6933239.svd
KAJSALIGANS 