Funderar en del över det här med uthållighet. Det är nog en av de delar som fascinerar mig så enormt när det gäller lydnadsträning. I agilityn hade man ju alltid längre träningspass än tävlingsloppets tid (ca 20-55 sek) så där var uthålligheten i själva loppet inte så intressant. Där tycker jag faktorer innan och efter lopp kunde påverka mer. Exempelvis hur tävlingsdagen var upplagd. Behöver man gå på och sen gå av sin hund mellan loppet? Ladda på och av mellan lopp? Kan hunden vila mellan loppen eller störs den av miljön etc? Upplevde även ibland hundar som gav så mycket i ett lopp att de var slut sen. Kondition och hälsa alltså en mycket viktiga grej i sammanhanget. Vilket för mig direkt in på mina tankar om lydnadens uthållighetsträning för hunden. Min egen blir en annan blogg;-)
Det är väl allmänt känt att en bra grundförutsättning för uthållighet är bra fysisk och psykisk kondition. Dessutom oavsett individ. Däremot funderar jag över de små detaljerna i träningen som påverkar mer på individnivå. Några frågeställningar och flummerier följer härnäst:
- Belöningshöjt en miljon delar. Med vänner har jag tidigare diskuterat det här med att vi delar upp saker i så små delar och tränar dessa små delar massor och belönar dem massor. Sen sätter vi ihop dem till större delar och slutligen till moment. Hur mycket belöningshistoria finns i det momentet? MASSOR! och vad gör det med hundens uthållighet? ganska mycket tror jag. Alla de där små delarna har ju förmedlat och byggt en känsla hos hunden som den bär med sig i helheten sen. Just därför tror inte jag att helhetsträning är hela hemligheten som man ibland vill få det att framstå som. Vi gör ju då exakt samma sak fast i stora delar. Jag tror det är mer komplicerat än så…
- Att fokusera på rätt saker. Var ligger energin hos hunden? För Mini tog det energi att vara het och galen vid sidan av plan, det tog mental energi för henne att dra in mig på plan. Genom att ha henne lös upplevde jag att hon kände att hon hade kontroll och lugnade sig. Upplevde det dock aldrig som ett uthållighetsproblem eftersom hon alltid orkat och varit fokuserad, däremot blev aktivitetsnivån för hög och då had ejag en katapult med in och inte en hund;-)
I lydnaden lägger hon för tillfället mycket fokus på vad som kommer härnäst istället för nu. - Att orka, fast man är trött. Hur ofta tränar man lite över gränsen för vad hunden orkar? Ska man göra det i den fysiska träningen eller i den disciplinen man uttövar eller helt enkelt hitta på egna moment som man nöter på? Jag vet inte vad jag tycker.
- Självförtroende, har en individ med gott självförtroende mer lust och uthållighet att fortsätta? Generellt så tror jag det. För finns det en vilja så fortsätter man trots att det blir lite motigt.
- Förutsägbarhet, kittla hundens sinnen kontinuerligt både belöningsmässigt men även i vårt träningsupplägg. Blir en mental stimulans speciellt för de hundar som tycker det är lattjolajbans lätt allt. Mini är sådan. Ju svårare desto bättre. Det här tror jag också är väldigt individuellt. En del hundar kan säkert uppleva en trygghet att det finns förutsägbarhet. Men är det uthålligt?
- Relation mellan hund och förare. Att hunden känner en känsla av sammanhang (KASAM). Teorin går ut på att man har någon grundtrygghet att luta sig tillbaka mot när man har det motigt. Sammanhanget gör att man får en förmåga att hantera utmaningar. Teorin gäller visserligen människor men jag tror att en god relation mellan människa och hund kan avspeglar sig på liknande sätt.
- Aktivitet-att orka arbeta fokuserat i både hög och låg aktivitet under längre perioder.
Vad tror ni?
KAJSALIGANS 
Jag tror att nackdelen med klickerträning och att som du skriver man belönar en miljon delar en miljon gånger, kan vara dåligt för uthålligheten. Under inlärning vänjer hunden sig vid en väldigt hög belöningsfrekvens. Och i tävlingslydnaden är det många detaljer som måste finslipas… Detta kan leda till frustration när man sen jobbar med kedjor om man inte har haft en väldigt tydlig plan för detta sen hunden var valp. Men jag tycker ändå att fördelarna är fler än nackdelarna…
Vilka intressanta saker du skriver om. Det var ett tag sedan jag var inne på din blogg, men varje gång jag hittar hit så läser jag ofta något som inspirerar mig. Så här tänker jag (lite kort):
Jag försöker skilja mycket på bekräftelse och belöning. Målet är att bekräftelsen i sig ska bli en form av belöning som jag kan ta med på tävlingsbanan.
Att försöka rikta hundens energi är svårt tycker jag, men också något jag försöker träna på. Inåt, utåt, mot mig, mot en speciell punkt, mot något obestämbart på avstånd…
Att orka fast man är trött är ju skillnaden mellan motivation och aktivitetsnivå. Jag tror vissa hundar orkar jobba i princip hur länge som helst, medan andra tröttnar jättefort. De flesta ligger förmodligen någonstans mittemellan. Men att orka jobba mentalt bra under en lång period kräver nog både en väldigt god fysik, en hög motivation och mycket bra träning.
Jag tror en viss förutsägbarhet kan ge trygghet som är bra. Men överlag tror jag vi är alldeles för förutsägbara i det vi gör med hundarna. Det mesta vi gör tror jag blir situationsbundet.
Din näst sista sista punkt tycker jag är den mest intressanta och superviktig. Vissa individer har ju en stor grundtrygghet i sig själva, men oavsett det vill jag träna på ett sätt så att mina hundar ALDRIG är rädda för att göra fel och prova sig fram. Exakt hur växlar en del beroende på hund och situation, men tryggheten i samarbetet är A och O. Och så även HUMORN!!! 🙂
Att jobba i låg aktivitet med en het hund tror jag är svårare än att jobba i hög aktivitet för en lågtempererad.
Roligt att läsa det du skriver om. Du har mycket kloka tankar.
låter vettigt! men jag är inte helt säker på det där med att pressa och träna när hunden är trött… jag vet inte hur jag ställer mig till det.. jag vet i alla fall i rapporten så ska man bara tänja gränserna lite.. alltså typ det hunden orkar bra + 1 eller nåt sånt.. jag tror inte det är nån idé att nöta en massa när hunden är trött, utan istället successivt öka vad hunden orkar. orkar hunden inte det man ska göra på träning, då tror jag inte man är redo för tävling… i rapporten är det ju viktigt att hunden behåller motivationen till 100% för att klara alla störningar på sträckan, så där tror jag det märks extra mycket om man kör för länge när hunden är trött, då blir det inte lika motiverande längre, utan mest bara jobbigt…. vad tror du?
Katarina: Jovisst är det så att fördelarna är fler än nackdelarna. Ja, det ska bli intressant att träna upp en lydnadshund från valp i framtiden;-)
Heléne: Vänskap är da shit;-) det är dom man lutar sig mot när det blåser och dom man skratatr med när livet leker!
Trampolin: jag tror rapporten är inne på ett bra spår- För övrigt ÄLSKAR jag att olika grenar tjänar nåt på varandra, mera sånt i hundvärlden tack! Jag tror inte det är bra att träningen mest upplevs som jobbig för hunden, känns som man skapar en onödig känsla i träningen som inte ska finnas där. Olust liksom. Är nog mer inne på ditt spår, att successivt öka…sen tror jag vissa individer tål mer ”överträning”. Vad kör du för gren?
Och nu vet jag vem som är trampolinen! KUL! Kör ni rapport också?