Ska inte påstå att jag nu efter uppflytten hamnat i en svacka snarare en tankenöt – som jag fastnat i och är svårknäckt;-)

Tror det handlar om att elitklass är slutet liksom. Klasserna uppnådda och nu gäller det att skapa mål vilket jag är dålig på och borde gjort för länge sen. Det är i denna klass vi ska hänga nu och jag vägrar hamna i slentrianträning där vi nöter moment efter moment. Jag har svårt för det. Jag har också svårt för målformuleringar och att göra dem kreativa och motiverande för mig.

För att undvika att hamna där jag inte vill går jag runt och funderar vad jag ska göra och var jag ska börja. Hur får vi till det på sikt utan att nöta sönder elitmomenten och alla dess delar och detaljer? Jag har massor av idéer…

Mini är en hund som inte ska veta så mycket mer än att ha rätt tanke i kropp och knopp- utan vara beredd att lyssna och ju svårare desto bättre tycker hon. Det ligger ju en del svagheter i hennes koncentration`-även min för den delen, vilket vi ju jobbat med hela vintern, som gör att det blir så givetvis. Det sköna med det är att man kan jobba med svårigheter och störningar som hon bara upplever som intressanta inslag i träningen.  

Tankenöten: Hur ska jag bli en bättre förare på plan? Vad är bästa språngstegen i ff?  Hur sakta går vi för bästa långsam marsch? Hur minska tempoväxlingen i våra missilapporteringar på ett HÅLLBART sätt? Kommer det bli bra för Mini att fortsätta gå ff mellan momenten och hur mycket pajar det ff som moment? Vilka tankar kommer min hund få när hon lärt sig konskick och vet vad som händer härnäst? Vad vill jag hon ska tänka? Jag vet såklart att jag vill hon ska LYSSNA. Det är alltid min tanke men förutom det vad händer? Ska jag jobba mer med signaldiskriminering vilket hon är van vid från agilityn eller bör man spara på energin i henne mentalt för att hon ska orka ett elitprogram? Samtidigt, hon orkar väldigt mycket. Men koncentration och ork är ju inte samma sak. Då kommer nästa tanke. Träna koncentration i alla miljöer. Alltså det vi gjort hela vintern. Åh vad jag är löjligt förtjust i det samtidigt som det finns så mycket annat att fila på. Jag älskar när hennes ögon lyser mot mitt ansikte. De ögonblicken är magiska. När det lyser samarbete…

Det gäller kanske att tänka i enkelhet när det gäller en svårighet!

Träffade mitt gudbarn razzia med matte susy i söndags. Fin liten hund. Kommer bli en stjärna;-) glad liten skit precis som sin släkting mini.
Pratade lite om tävlingen där allt funkade och då sa hon nåt om ketchupeffekten som hon upplevt med en hund hon haft. Tänk om det vore så? Att helt plötsligt bara funkar det?
Känner nästan för att tävla bara för att….

Just nu är vi tre i flocken. Fixa är på besök och semestrar här medan familjen är i Venedig. Mysigt!

Träffade Johanna ikväll och körde igenom trean med kommendering då Johanna ville öva sitt program inför helgens tävlingar på Vallentuna BK. Passade på att få till en elitkommendering också;-) Många belöningspunkter. Satte en targetmatta istället för koner vid konskicken. Då kan jag lära henne kommandot först innan hon börjar fixera vid koner och strula med rutan…
Verkar som missilapporteringar blir bra i eliten eftersom hon missilsvischar förbi och plockar i snurren/farten och då blir det inte så uppenbart… 😉

Idag gjorde hon fina fjärrar och hanterade vittringspinnen med kärlek. Ett litet träningspass med kärlek och det ger effekt! YES! Dessutom fick hon gå fot mellan momenten i båda två och det gick bra……däremot börjar jag tappa lite kontakt. Måste fundera på ett nytt kommando för fot vid sidan och inte förstöra vårt ff fot mera….

Vi har MASSOR att träna-tjohooo vad roligt! Vet inte var jag ska börja!:-D

Tävlingshelg. Oj vad länge sen jag hade så mycket påsar och skit i hallen. Vädret var minst sagt galet igår. Kraftiga vindar, snö, slask, regn ja helt galet. Man visste inte riktigt vad man skulle ta med sig så jag packade allt…

Till en början visste jag inte ens hur jag skulle ta mig till tävlingsplatsen i Brohåbo. Med sommardäck i snöovädret? Hjärnan gick på högvarv. Oavsett väder skulle här tävlas. Jag har ju LÄNGTAT!!!!  Räddaren i nöden nr 1, Johanna, med 4WD fixade transport och trevligt sällskap! Tävlingen i sig gick bra och dåligt.

Gruppmomenten var allmänt oroliga. Det blåste förfärligt. En av de få sakerna Mini tycker är läskigt är just när det blåser kraftigt. Hon tror något ska blåsa omkull på henne. Det var fler hundar som tyckte samma sak och endast en fick betyg på platsliggningen. Mini åt snö, studsade fram, ja var allmänt orolig. I sittet trampade hon om gång på gång….alla satt och vädrade i luften och det var en rätt orolig grupp tycker jag.

Delar av programmet såg bra ut och delar sämre. Fotgåendet går ju framåt helt klart. Inte bra än men framåt. Vittringen gick strålande. Fjärren som vi tränat mycket på gick sämre.
Det vi tränat på gick bra förutom fjärren och det vi inte jobbat med trots att vi vet att vi borde gick sämre. Såklart. Tex så ställde hon sig upp på inkallningen och vi borde egentligen fått nolla för hon traskade vidare bakom mig tydligen.  Gjort så tre tävlingar i rad..*skäms på mig*….
Glädjer mig i det stora hela att apporteringarna var fina och ungefär som på träning båda dagarna. Fortfarande problem med missilapporteringarna och på lördagen trodde jag seriöst hon skulle göra en kullerbytta……blir ju även så tydligt med tempoväxlingen då hon springer ut som en missil och joggar tillbaka. Här ska det bli ändring;-)

Hann inte mer än hem och sova och ladda om för nästa tävling. Sur över missade uppflytten och pepp på att tävla igen. Fasiken, bara för att vi inte fick uppflytt på lördagen skulle vi banne mig ha den på söndagen.

Räddaren i nöden 2, Katarina messade kl halv sex i morse och sa att det var blixthalka och glashalt…..kunde vi ta hennes bil? Den har vinterdäck. Eh jaaaa! Vilken TUR!!!!! Får man ha sån tur två dgr i rad?

Turen fortsatte för Katarinas man, bäste Peder, körde hela vägen dit och hem! Katta får berätta själv hur duktiga hon och fixapixa var i sin blogg. Lite otur gjorde att de inte fick önskade SM-kvalpoäng men man har inte alltid marginalerna på sin sida. Det viktiga är att man ger sig själv en ärlig chans och tror på sin hund och försöker hela vägen. Och det gjorde dom båda! Det såg jättefint och samlat ut!

Vi gick en skön promenad i solen och jag passade på att träna lite gruppmoment i skogen. Igår var fick vi gömma oss bakom en majbrasa, idag i skogen! Jag min nötskalle tränar ju inte på sånt…tillbaka på klubben kommer en kvinna fram 45 min innan samling och frågar om vi kan starta? Javisst, alla var ju tydligen där. 3 ekipage. WOW! Vilken skillnad. Märktes att det var lugna harmoniska hundar som låg plats. Det behövde min hund. Gruppmomenten gick bra men något orolig i början av platsen men det gick över.

Vi var sist och under tiden hade vi tränat på planen bredvid. Solen lyste och jag kände att fasiken vad skön och bra hon känns. Fokuserad! Bestämde mig för att köra ett annat upplägg. Fot mellan alla moment hela vägen utom vid rutan. Sagt och gjort!
Hon köpte det. Aldrig gjort förut och nu får vi nog träna på det istället. Allt var bättre idag. Ingen nolla, bättre fotgående samt bland annat missilapporteringarna som kanske gav lite snällt betyg. Men, fina avslut och fin fjärr. Jämfört med gårdagens KATASTROF!

Tänk att det kan vara så olika från en dag till en annan? Mini kändes så harmonisk och jämn idag. Hon var lika fokuserad som jag! Inget tjat mellan momenten och helt fokuserad på mig och inget flamsande. Jag får ta mig en funderare på om det var vädret som fick oss ur fokus på lördagen, om genomköraren dagen innan förstärkte dagens prestation, om fotgående i transporterna är grejen..ja vad vet jag-säkert kombinationen? Får fundera ordentligt nu. har många tankar redan nu om framtida träning.

Det hela slutade med uppflytt till elitklass, Vinst på 310,5 poäng. Vem trodde det igår…känner mig jättelycklig!

Man ska helt enkelt lita på sin hund och sig själv! Inte ge upp. Ha jävla tur med vänner och väder;-)

Att man startar på botten behöver inte betyda att man inte kan nå toppen.

Atsshhhååå, den var rätt tssåå sstooor den här!

Det blev så mycket aktiviteter och träning i påsk att vi nu haft några dagars vila.

Vi vilar oss i form;-)

Imorn kommer det klia i fingrarna så lite träning blir det. Några smågrejer som ska pysslas med innan tävlingen.

Jag längtar. Oavsett resultat är jag lycklig att se var vi står. Självklart är målet uppflytt, hon kan ju momenten. Men mycket kan hända på vägen.

Vinkevink!

 

Blivit mycket träning på sistone både med nära och kära träningskamrater men också lite mer långväga som tex Jeanette och Minis halvsyrra. Det är lite extra intressant och givande att träna med någon som, förutom bra kemi mellan oss, också har en hund som är så lik ens egen fast ändå så olik. Dom två systrarna har många likheter men utspelar sig lite olika. Jag har också haft Mini sen hon var valp vilket spelar in. Sly är otroligt fin hund och vi har kunnat hjälpa varandra med våra tjejer! Båda har styrkor jag gillar hos en hund. Sen har vi hennes lilla söta Maya också som utvecklas SÅÅ fint för varje gång man ser henne. Det häftiga med den hunden är hennes fina aktivitetsnivå. Den är så jämn och genomgående och hon är så fokuserad på uppgiften. BIG styrka! Ser fram emot att se dom tävla i framtiden!

Jess var gullig och la ett spår häromdagen och vi har vissa saker vi behöver jobba på som vi inte hade förra året och då jag inte vill befästa det i spåret på tävling så vi är den avbokad. Känns bäst så. Tack alla söta vänner som ställt upp på brukslydnad;-)

Jag sitter mest och längtar till helgen. Då blir det mycket trevligheter i form av födelsedagsfirande, påskfirande, och hundträning såklart! Egentligen skulle vi hämtat får hos Ylva men det ser ut som det får dröja någon vecka till. Ska bli roligt att ha får igen. Jag älskar får som djur i största allmänhet.

Om 11 dgr ska vi tävla trean och denna gång kör vi hela! Jag är så laddad. Det här med lydnad är lite trist tävlingsmässigt. FÖR lite tävlande för min smak egentligen. Men det jämnar ut sig med mer tränings istället och mindre kostnader (tack och lov)…

Känns bra att inte ha stressat fram ett förstapris för att komma till elit. Vi har inget där att göra ännu ändå och det stämmer inte med min långsiktiga plan…vi har många saker att jobba på också. Projektil-apporteringar ger inga tior..dom ger avdrag när man flyger likt ett jetplan över apporten – om den har tur..;-)

Men jädra vad skoj det ska bli att tävla igen! Vittringen och rutan börjar bli bra igen efter en dipp så det känns fint inför tävlingen.Dock har vi lite problem med att uppfatta ordet sitt. Men det får lösa sig. Vi ska ha kul!