Ska inte påstå att jag nu efter uppflytten hamnat i en svacka snarare en tankenöt – som jag fastnat i och är svårknäckt;-)

Tror det handlar om att elitklass är slutet liksom. Klasserna uppnådda och nu gäller det att skapa mål vilket jag är dålig på och borde gjort för länge sen. Det är i denna klass vi ska hänga nu och jag vägrar hamna i slentrianträning där vi nöter moment efter moment. Jag har svårt för det. Jag har också svårt för målformuleringar och att göra dem kreativa och motiverande för mig.

För att undvika att hamna där jag inte vill går jag runt och funderar vad jag ska göra och var jag ska börja. Hur får vi till det på sikt utan att nöta sönder elitmomenten och alla dess delar och detaljer? Jag har massor av idéer…

Mini är en hund som inte ska veta så mycket mer än att ha rätt tanke i kropp och knopp- utan vara beredd att lyssna och ju svårare desto bättre tycker hon. Det ligger ju en del svagheter i hennes koncentration`-även min för den delen, vilket vi ju jobbat med hela vintern, som gör att det blir så givetvis. Det sköna med det är att man kan jobba med svårigheter och störningar som hon bara upplever som intressanta inslag i träningen.  

Tankenöten: Hur ska jag bli en bättre förare på plan? Vad är bästa språngstegen i ff?  Hur sakta går vi för bästa långsam marsch? Hur minska tempoväxlingen i våra missilapporteringar på ett HÅLLBART sätt? Kommer det bli bra för Mini att fortsätta gå ff mellan momenten och hur mycket pajar det ff som moment? Vilka tankar kommer min hund få när hon lärt sig konskick och vet vad som händer härnäst? Vad vill jag hon ska tänka? Jag vet såklart att jag vill hon ska LYSSNA. Det är alltid min tanke men förutom det vad händer? Ska jag jobba mer med signaldiskriminering vilket hon är van vid från agilityn eller bör man spara på energin i henne mentalt för att hon ska orka ett elitprogram? Samtidigt, hon orkar väldigt mycket. Men koncentration och ork är ju inte samma sak. Då kommer nästa tanke. Träna koncentration i alla miljöer. Alltså det vi gjort hela vintern. Åh vad jag är löjligt förtjust i det samtidigt som det finns så mycket annat att fila på. Jag älskar när hennes ögon lyser mot mitt ansikte. De ögonblicken är magiska. När det lyser samarbete…

Det gäller kanske att tänka i enkelhet när det gäller en svårighet!