on

Efter vår förra träning (med Jess) hade hon varit gulligast i världen och funderat kring vår träning. *Gulle* Och som vanligt behöver vi diskutera lite högljutt, bli oense och sen jävligt ENSE! Det är vänskap på hög nivå!
Det slutade med att vi ändrade på placeringen av konan som numera är en punkt hon ska passera precis som rutankonen men aktivt lyssna på kommando. Ännu mindre fokus på att runda kon. La även in ett ”spring till kon kommando” och avslutade med ett ”matta” som betyder stå enligt mitt kriterie. Så som jag lärt henne med lådan-helt om STÅ. Det var hur kul som helst, ni skulle sett. Jag och Mini i spöregnet med Jessica bredvid sittandes i sin bil med fönstret neddraget!

Sen slutade det regna och vi passade på att få hjälp med utläggning av apporter. Blev en oplanerad betingning av första apporten som läggs ut som den hon ska ta och det verkar passa henne bra. Än är det lite svårt att följa kriteriet när den läggs ut-ibland men då säger jag bara ”matta” så ställer hon sig som vi bestämt;-). Den stora fördelen med att inte ha ”stå” anser jag. För oss alltså och med nya placeringen av kon försvinner tanken om att runda helt bort från hennes runda tankar;-)

Samtidigt tjafsar vi inte om vägen till konen och det känns som en win-win för båda. Underbart.

Igår kom även ”våra” får som Emma fixat så bra med, till sitt nya hem! Nu står det ett gäng svarta och ett gäng vita. De vita som är våra är mix mellan dorset och päls. Verkade vara ett harmoniskt gäng. Jag bara älskar får och det är så mysigt att bara vara bland dem. *Myser*

En kommentar Lägg till din

  1. Jeanette skriver:

    Sicken kämparglöd! 😉
    Såna vänner är guld! Håll hårt! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s