Jag slutar aldrig fascineras över hur förändringar, både bra som dåliga, oftast leder till något riktigt bra i slutändan. Någon form av oflyt som leder till flyt..? Tror jag skrivit det förut men det tål att sägas igen, jag ska aldrig motarbeta det som är tänkt att hända när magkänslan säger så, för då är det verkligen meningen. Problemet är att jag är förbannat envis och SKA få saker att funka. Men vissa saker är inte meningen liksom. Då måste man lära sig att ..släppa…!

Något som känns mindre oflytigt just nu är Majas hälsa. Vi har gjort, ja säg vad vi inte gjort..ALLT har vi gjort. Det enda dom kan hitta är enligt preliminära besked hjärntumörer men förmodligen har hon haft hjärnblödning:-(…………bara tanken på att hon kanske snart är en ängel tar knäcken på mig. Varje dag undrar jag hur länge till jag får ha henne. Sen tänker jag om, ok Jenny, har hon haft en hjärnblödning, eller har hon tumörer finns ändå inget att göra än att mildra hennes artros och fortsätta älska henne och NJUTA istället!
Jag kan inte leva i Om:et med henne, utan njuuuta av hennes underbara personlighet så länge det bara går. Min fina Maja!

Med lilla Nasse Basse är det dock GÖTT! Vi har gått kurs i tre dagar för Lotta på fantastiskt fina Botkyrka bk, tillsammans med ett härligt gäng!
Vi har fått med oss MASSOR med bra tankar och jag har tusen planer på allt jag vill träna!!! När man liksom ”byter” huvudinriktning så blir allt så nytt och spännande…jag riktigt njuter av att vara nyfiken och törstig;-) och Mini sköter sig riktigt bra tycker jag. Många förbättringar på våra svårigheter. Även jag måste träna och få rutin på att röra mig på plan och göra mitt jobb! Har i stundens hetta anmält till en trea, men den är i december så det är gott om tid att träna. Vittringen går också framåt vilket varit lite knepigt att få till. Men med Lottas hjälp har vi fått till flera pass per dag med bra upplägg för att få det i rätt riktning. Hon tänker rätt men saknar säkerhet i att hon verkligen har rätt pinne. Gulle!

Till helgen ska vi tävla i Åtvidaberg i två dgr. En nolla skulle sitta fint i den sporten;-)
Så fram till dess blir det fokus på framför allt-  hoppteknik då hon rivit och tappat ”nollan” med fem sketna fel…, samt lite slalom och kontaktfält som påminnelse.

Må så gott i solen!

Fotade inte så mycket, det lilla vi fotade blev ingen bra skärpa på. Felinställd kamera, typ. Grattis till ett fint deltagande och till nästan finalplats!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi har ju tävlat agility..här är ett av loppen. Tyvärr har vi åkt på en del dumma rivningar som är helt och hållet är relaterat till för lite träning= hon blir het och arbetar inte varje hopp….mera hoppteknik…

Kontaktfälten däremot sitter riktigt fint, vippen håller vi på tränar om med nytt kommando och nytt beteende…andra försöket blev godkänt! Duktig Mini!

Den här banan var inte lätt för klass 1, men jag tycker hon är väldigt följsam och suger in i slalom jättefint…och jag springer på ganska bra jag med tycker jag!

Nästa och enda tävlingen i sommar blir Åtvidaberg i Juli, sen blir det till att tävla lydnad och träna inför det.

Nästa vecka går vi tredagarskurs för Lotta, ska bli skitkul, har gjort en lista med allt vi vill träna….tråkigare är att vi imorgon ska till Ultuna igen med stackars Maja…håll tummarna för oss…

 

Det regnar ju, så nu har vi tid och blogga;-) skämt å sido…så jädrans glaaad!

Måste blogga lite för jag blir så hiiiiiimla glad när det går bra för bra människor..!!!

Vad sägs om lag-GULD för Helga och Dempa med sitt lag Eukanuba powered Papillons, med en hund som var agilityutdömd pga ”skada” för tre år sen….

Eller ett lydnads- SILVER  för Sofia och Tia, som går som små duraceller och gör om samma braiga saker om och om igen….dom bara går och går! Och snart är det VM;-)

DET gör mig glad!

STORT GRATTIS IGEN!!!

Det är för fint väder. Bloggpaus.

Hare skönt i solen!

Helgen spenderade vi i lydnadens tecken. Har haft många roliga stunder med min reskompis Katarina med Fixa, läskigt också…. Som när långtradaren kommer farandes i en omkörning framför oss……Katta gjorde ljud åt eländet och jag blev mer skrämd av ljudet än av långtradaren som knappast bromsade av mötet. Hua!

Nåja, man ska inte vara så känslig…höhö

Lägret var typ inte alls som jag förväntat mig. Det var mycket mer avslappnat vilket förmodligen berodde på fredagens föreläsning om coaching. Resten av helgen gick i ett rasande tempo…;-)

Mini tycker jag visade sina goda sidor under lördagens träning, fick bra idéer och hjälp av både ledarna och mina gruppkamrater. FINT!

På söndagens minitävling poppade rut-apan fram. Och jag måste säga att jag är väldigt GLAD att hon visade hur det ser ut ..för jag har hittills bara pratat om det här med Lotta och hon har aldrig sett det själv. Fixeringen. Det är inget eye, det är bara en enorm förväntan på att få sticka vilket hon på nåt konstigt sätt räknat ut att man får göra på tävling. Sen tycker hon att hon gjorde en sån fin ruta så hon får leka med apporten. Typ. Exakt som hon gjorde några veckor tidigare på tävlingen. Aldrig på träning…..Så nu är det tydligt för mig var stöten ska läggas in 😉 smider planer!
Är jävligt stolt över min attityd till oss, för jag blev varken uppgiven eller irriterad på min lilla kompis. ”Vi” (vår relation) är inte resultatet av våra prestationer, vår träning är! Så jag satte igång och planerade istället.  För trots att vi inte visade upp något trevligt alls och egentligen ganska kasst, så har jag en skön känsla fortfarande. Just den tror jag är jävligt viktig…den känslan tog jag på mig efter min sista neggotanke innan sista tävlingen när ett träningspass ballade ur.  Det funkar ju liksom inte bättre för att jag ballar ur….Så på´t igen bara Morales och Mini-Mus! Det går ju åt rätt håll.

Fixar vi bara det där tror jag att vi kan bli ett bra ekipage. Men nu är det träna som gäller. På filmen känns det också som hon har en hel del förväntan på belöning och det syns att hon inte är van att få köra flera moment. Jag tränar helt enkelt för lite på det. Bättring där!
Under fredagen fick vi information om att vi ska knäcka norrmännen i augusti. Deras talanggrupp ska tävla mot våran! DET ser jag fram emot!!!

Kort och gott var det ett kul läger med bra folk. Fantastiskt schysst att ledarna Lotta, Anders och Anders orkar engagera sig i oss och hela det här arrangemanget. Och även bästa klubben-DTBK-såklart!!!

För nyfikna på lägret så har dessa som jag vet om bloggat bättre än jag;-D

http://www.helahunderiet.se/

http://kfk-education.bloggplatsen.se/

http://mia-co.bloggplatsen.se/

http://beathalandetsamson.blogspot.com/2011/05/talanglager-och-utlandstjanst.html?spref=fb

http://jblom.se/wordpress/?p=572

http://hannasflock.blogspot.com/2011/05/talanglager.html?spref=fb

Är mycket kurser just nu. Förra helgen Mental 1 med Jill, denna helg Valpspecial med Ingrid Tapper. Det är alltid kul att gå kurs för folk som hållt på länge med hund…ibland tror man att det ”nya” är bättre än det gamla tills man inser att det nya är det gamla fast modifierat;-D

Ingrid Tapper är helt klart en intressant personlighet. Åh vad jag gillar såna kurshållare. Ger lite extra krydda på det hela. Många diskussioner, praktisk träning och vargprat…kul!

Blir lite kort bara om Valpspecialen, får utveckla tankar från mental 1 någon annan dag. Nu är det snart festivalen på tv ;-D.

Nästa vecka drar vi till Smedjebacken för läger. Läskigt, spännande och jätteroligt!

Njut av solen!

Tycker det går riktigt åt rätt håll för Mini och mig med vår förlåt hennes 😉 fixering på allt som kan finnas på en apellplan! Med hjälp av bästa träningskamraterna tycker jag vi under en längre period nu lyckats vi få till olika övningar som gör att jag kunnat röra mig naturligt mot tex en ruta, eller en ingång på plan etc och belöna rätt utan att snegla ner på henne. Hon tar numera mycket större ansvar för var hon ska vara och det glädjer mig! För bara några veckor sen fick jag lite smått hysteriskt psykbryt över att vi verkade ha gått 50 steg bakåt…men sen ordnade det sig ändå. Ny plan, nya möjligheter ;-D

Så jävla bra!

I går blev det lite samma sak fast utan ”jag tror vi lägger av med lydnad och börjar väva mattor” (internt skämt) då vi kom in i träsket där man nöjer sig med lite och inte utvecklar sig för man är så upptagen med att förstärka rätt beteende en massa att man glömmer att höja kraven. Såklart! Tur man har vänner som påpekar det också! From nu och varierat givetvis ska vi förlänga sträckorna utan blicksläpp. Tydligen är dom microsnabba att det är svårt att tima mitt backande som jag gör när hon släpper.

En annan sak jag börjat utveckla är också att träna lydnad när andra tränar agility. Och även att träna lydnad på agilityplan. Också en sån där sak jag inte utvecklat men fått det påpekat. Vi är liksom där nu, innan var vi inte det. Fasiken vad lätt det är att man fastnar.

Ska försöka att lite oftare tänka på utveckling/kravhöjning/balans i belöningar och inte bara vad jag ska träna…tex har hon för hög aktivitet i fotgåendet just nu vilket stör hennes koncentration. Dämpas efter halva träningspasset. Så kan vi ju inte ha det;-) Vi får börja med matbelöningar igen..lekbelöningar ibland! Det har nämligen blivit mycket lek i just fotgåendet då jag ville få mer värde i mig än i konerna……allt man kan springa mot=lek, därför behövde jag ändra det till händelser hos mig för att få bort fokuset från mig;-D

Tänka vad jälla bra det är med fina träningskamrater!

På min nya klubb där jag mest känner mina agilitykursare har jag nu fått ett gäng att träna lydnad med. Ska bli superkul och det känns som en bra positiv grupp jag har förtroende för. Det är ju viktigt att man trivs ihop. Lydnad är i sig så komplicerat…och spännande och lite skrämmande…och så himla roligt att man behöver känna sig bekväm med de man tränar med. Nog ordat om det. Kul blire.

Nu på lördag ska vi gå kurs med instruktörsgänget, mentalutveckling 1 tror jag den heter. Ska bli intressant! Förhoppningsvis blir det även träning efter och före samt en tur till Mälarö på söndag för att spana in lydnadstävlingarna.

Varit hemma sjuk hela dagen och är nu superpigg därav bloggandet;-)

Må så gott!!!

Har extrem bloggtorka;-)

Var ut och tränade på Hundudden med Sofia..shit vad fint det var där. Avskilt och bara fågelkvitter….osså en liten snok då;-) dit vill jag åka fler gånger.

Fortsatte dagen med Michelle på Stora skuggans fik. Gick promenad i solen och hade det allmänt avslappnat och skönt!

Påbörjade träning av vittringen med metallföremål och jag tycker det gick riktigt bra! Ska bli spännande och kul, känns som jag är på hal is…hehe. Men jag måste testa och grunden vi tränat-springa ut, slå på näsan, funkar toppen som grund för det vi gör nu.