Har börjat träna Jaakosvängar med Mus nu och det känns riktigt bra. Hon gillar dom och idag på träningen blev det inga fel. Hon svänger tight, accelerar ännu mer och jag hinner iväg. Kalas för oss båda!
På kursen gick dock allt fel så det kan säkert variera. Det är under inlärning så…Vanliga blindbyten vet jag inte om jag trivs med helt än…förutom i tunnelsituationer. Håller också på med en annan Jaakoinspirerad sväng. Får se hur den fungerar och om jag kommer använda den. Den är väldigt fiffig men är i utvecklingsstadiet.

Har på allvar satt igång med kontaktfälten igen. Ahindret ser ok ut, köra vidare ett pass till i samma kriterie sen gå vidare. Balansen stannar vi ett tag till på nedfartsträningen så hon är säker på var hon ska. Vippen går också framåt, lite osäkert än men på god väg. Gäller att hålla henne cool så hon inte bara tänker på sin leksak och dundrar på. Vill inte ha en snabb stressvipp. Det kan nog Mus utveckla om jag inte tänker efter och är mycket nogrann i träningen här. Hon gillar den och vill helst slänga sig upp på den.

Hon är söt.

Tänk vad inspirerad man blir av att gå kurs varje vecka!

Denna veckan har jag av en trevlig anledning hängt en del på både UD och chilenska konsulatet. Det utspelades ett mycket lustigt scenario på konsulatet idag.

Alla i väntrummet var chilenare, det syntes. Framförallt syntes en liten skallig farbror som irrade runt i konsulatets korridorer och gaggade om någon idhandling. Längre ner i en korridor skälldes det lite på varandra och jag började givetvis spetsa mina små nyfikna öron och insåg att här hade någon tappat bort något viktigt och någon gjort bort sig. Frågan var vem?

Tiden gick och jag väntade och väntade på i evighetskonsulatet Mañana mañanas vänterum..plötsligt utbryter en dialog  mellan den skallige och en kostymnisse. Den lille skallige farbrorn hade satt sig och muttrade över att hans idhandling var försvunnen och att mannen mitt emot var inne efter efter honom. Mannen mitt emot honom påstod då att han inte hade hand idkort.  Han tog upp sina handlingar ur sin portfölj och bevisade för oss alla  i väntrummet att han var minsann oskyldig!

Konsulatadministrationen spatserade bekymmersamt förbi i korridorerna och såg allmänt förvirrade ut.  Och mitt i allt kom jag och ville ha en stämpel (mer om det en annan dag). Vad hände här egentligen..

Efter en stunds misstänkt gluttande på varandra, som om någon mördat någon, började kontorsnissen skoja om att alla fick stanna i byggnaden tills vi fann idkortet.  Jag sa att jag minsann redan redan varit ut en kortis redan. Den skallige farbrorn tyckte dock att jag inte hade någon användning för hans idkort. Vi var inte så lika..;-)

Den andre mannen(nissen) hakar på den skämtsamma chargongen och plötsligt utbryter en politisk lågmäld eld då han skojsamt säger att vi borde ringa SÄPO så de kan komma hit och rota runt lite. Den andre skallige mumlar något, minns inte vad.

Efter en lång tystnad öppnar han dock munnen igen och fräser ifrån att om SÄPO hade varit kompetenta hade de hittat Palmes mördare,  eller hur?!!! Han blir skitarg och går igång helt på hur dåligt skämtet var och att Palme är minsann död och ingen har satt dit hans mördare osv osv osv osv. Jösses tänkte jag,  jag som bara är här för en stämpel *låter som Baloo*  Ska dom slåss snart? Jag tittar upp i taket och låtsas att det regnar, tänker att jag vet hur känsligt det där ämnet är. SÄPOskämtet var nog lite kasst trots allt. Han är på chilenska konsulatet. Alla chilenare älskar Palme. Typ. Då drar man inte skämt om SÄPO.

Kvinnan som tidigare tagit mina  papper kommer in i väntrummet, här tas allt öppet och verbalt, och tydligen är mitt ärende klart och jag har fått min lilla stämpel. Jippie! Vi småpratar en stund om följande steg. Luften är tung och jag går lättad därifrån.

Gubbarna sitter kvar, med två olösta mysterier framför sig. Var är idhandlingen och vem fan mördade Palme?  

Tänk att man kan bli så glad för en liten stämpel…

Lyssna på låten, läs sedan texten och fundera sedan ut vad låten handlar om. Den är så vacker att jag blir gråtfärdig varje gång jag hör den.

One life

You say we have nothing in common
I wouldn’t say that if I were you
All of us came in through the same door
That much if nothing else I know is true
All of us will very soon be leaving
We were brought here, soon we will depart
No, I don’t care if someone says I’m foolish
Cause while I’m here I’m singing from my heart

There’s just one life coming from that one place
There’s just one face and it’s your face
There’s just one life going to that one place
There’s just one face and it’s God’s face
And it’s in
Everyone it’s in every place
It’s everywhere that one face
I can see it shining through
Can’t you see it shining through
Don’t tell me that you don’t
Just tell me that you do

I wouldn’t want to hurt you I wouldn’t
I wouldn’t wanna to do you harm
All of us came in through the same door
Now would you let me sleep in your arms
All of us will very soon be leaving
We were brought here, soon we will depart
No, I don’t care if someone says I’m foolish
Cause while I’m here I’m singing from my heart

There’s just one life coming from that one place
There’s just one face and it’s your face
There’s just one life going to that one place
There’s just one face and it’s God’s face
And it’s in
Everyone it’s in every place
It’s everywhere that one face
I can see it shining through
Can’t you see it shining through
Don’t tell me that you don’t
Just tell me that you do

There’s just one race and it’s the human race
There’s just one face and it’s your face
Can’t you see it shining trough
I can see it shining trough
Don’t tell me that you don’t
Just tell me that you do

There’s just One Life

Kul med en bild där man verkligen ser hennes enfotsslalom;-)

Och den här nedan fattar jag ingenting av..ser ut som en persikofärgad nitbild…får inte bort den heller. SUCK..aldrig ska jag få lägga in bilder…

ELLER TVÅ;-)

Mjyorken & Maja får ursäkta men tills dess vår braiga kamera är hemma blir det inga bilder på dom två skönheterna. Dessa är tagna av duktiga Sofia Edlind.

Det var banomläggningar på lidingöbron och det tog nästan 1,5 timme att komma till Lidingö Bk. Kändes härligt att köra över bron. Jag, som alla år som barn alltid suttit därbak och tittat ut speciellt på tornet. Lustigt. Och inte hann vi åka förbi vårt gamla hus. Dock hann vi förbi vårt gamla radhus för den såg man på vägen. Kul.
Kursen vi går nu är för Åsa E och hon är en sån jag alltid velat kursa för. Konstigt;-) hon lyckas ju så bra med allt hon tar i..Pratade med henne på Folksam cup om det fanns platser kvar och vips var vi med! Sen är frågan om det passar oss. Både Veronica och David som vi gått kurser för i år är underbara inspirationskällor. Är så glad för de träningsstunder vi haft!

Nåt helt annat. Åland Åland eller inte? Förra året firade jag min födelsedag på Åland. Funderar på om man ska göra det även i år. Dragit ihop ett gäng som ska åka. Vet inte om det är särskilt smart att tävla agility under vilan. Men, jag vill så gärna köra i den där hallen och hundarna är ju vaccinerade nu så vad sjutton!! Om inte annat kan man glo på lite kul agility.

Nacken värre..Två månader beräknar sjukgymnasten att det ska ta att reparera min nacke och ryggrad. Skit också.
Pluset är väl att hon ser det reparerbart. Det värker nästan hela tiden, mer eller mindre.

I fredags var vi på teorikväll- SÖK för Anita. Mycket intressant och inspirerande- jag är så sugen på att dra igång med söket. Tack Anita *kram* Får se om det blir tid att lära sig mer för kurs måste vi gå. Var tog vilan vägen….men springa och jobba med nosen är vila. Och viktigt så;-)

Sen igår (och idag men min nack eorkar inte mer) är vi på kurs i Läsa Hund för Cilla Mehler, hundens husägaren. Har alltid haft en förutfattad mening *fy skäms* om att det skulle vara en kommersiell pengapungare med konstiga hundvärderingar. Men oavsett vad hundens hus är och inte är så ÄR hon MYCKET duktig och kompetent i det hon undervisar. Det var intressant att höra hennes resonemang kring en del saker i hur man läser hund. Det var framförallt valpsläpp vi jobbade med igår och diplomathunden Lilja. Gullig som hon var fick även Mjyorken komma ut då jag under lunchen pratat med Cilla om honom och så  fick Lilja hjälpa oss att läsa honom…lite som jag trott. Ett energiknippe, med hög förväntan på allt och samtidigt lite osäker på andra hundar. Han växte dock fort med uppgiften  (och pinkat INTE inne) och efter en kort stund bjöd han på frivilliga snurrar (det vi tränat sist under en dag på två pass), sitt och ligg och hade bara ögon för mig. Att det var ca 16 pers och flera hundar i rummet glömde han bort. Han skulle träna!

Jag är så förtjust i min lilla Mjyork.

Hello..som great news…

Har fått tid för rehab av min nackskada redan på fredag. YES!
Har kommit med på en agilitytävlingskurs, instruktören är grym och förhoppningsvis även grym som instruktör. YES!
Har tränat sökrullemarkeringar lösrulle heter det…med Mus idag. Det gick kanon. Hittade, hämtade och lämnade alla i min hand.YES!
Har fått för mig att det vore kul med lite sök några månader eftersom jag har så ont om hobbies och på fredag ska jag på 3 timmars teori. Here we come! YES!
Något annat kul är att Mjyorken kört agility igen. Helt galet road av balanshinder, gör om och om och om igen, vi fick knappt tag i han. YES!
Förresten tror jag Mjyorken är en batteridriven leksakshund. Med sånadära livslånga batterier. Duracell. YES!
Majsan har fått köra lydnad. Franska ridskolan tittar fram i hennes fria följ. Min kärlek och praliner vad glad hon är att få köra. YES!

Jag blir så glad när mina små vänner är glada:-)

Vad mycket kul på en gång. YES. Om min nacke gjorde mindre ont och nuet var om tre veckor så vore allt perfa. Tills dess är det underbart istället;-)

Ikväll på träningen bytte jag och Jennie, som normalt tävlar en springer, hund med varandra. Det var mycket bra för mig! Fick inse att jag som jämt ser min fysik som ett hinder för framgång lite grann typ jämt och ändå gör jag inget år det inte längre har några ursäkter. För med en långsammare hund som inte är skicka och springtypen så får jag jobba ännu hårdare fast på ett annat sätt. Musen skickar man ju. Inte springern. Den springer man med hela vägen till tunnel. Klart att det är såhär det är men man inser det inte så uppenbart som när man faktiskt får testa och uppleva det. Det känns mer hoppfullt nu. Det som krånglar är ju när det är springbanor eller när det är typ staket och threadlar där jag hamnar för långt efter. Träna träna träna. Så blir det bättre.

Nä nu ska jag tvångsnatta Mjyorken:-)

I lördags när väckarklockan ringde tänkte jag i några sekunder att jag skulle sova vidare och strunta i dagens folksam cup tävling. Men, lusten att faktiskt avsluta säsongen förhoppningsvis lite kuligt var större än tröttheten. Tvingade mig själv att gå upp och tidsmarginalerna var väl inte riktigt på min sida för bråttom fick vi. Dessutom var det väldigt dimmigt på Mälarö och det gick sakta där ett tag.

När banvandringen precis börjat slängde jag av Jessica som skulle banvandra agilityklassen. Attans vad jäktigt. Vi som alltid är i god tid…jag skulle ju inte köra agilityklassen utan parkerade och stuvade om hundar i bile i lugn och ro.

Redan innan Jess gick in sa hon att det värkte i vaden. Sedan han dom inte köra mer än knappt halva banan innan det kändes riktigt illa och Jessica haltade av banan. Snopet satte vi oss i bilen och åkte hem. Orka vara där hela dagen när man har massor med annat att göra. Typ jobba, plugga, städa etc etc etc….*ler*

Nåja, riktigt hem åkte vi väl inte. Svängde av en sväng i mataffären och en sväng ut till klubben. Gänget fick springa av sig lite då Jess knappt kunde gå. Vi har hittat en riktigt fin promenadtur som vi nu försöker gå ofta. Den går upp på en topp och man ser ända till Globen. Hur vacker som helst. Och bara skog skog skog….fan vad jag älskar när man hittar såna här underbara platser..att sitta på toppen och bara andas och njuta av hundarnas glädje…

Småbrudarna, och småkillen ja just ja fick träna agility. Lillemannen kan ta två hopphinder på rad nu. Väldigt fokuserad idag och han har verkligen förändrats mycket de närmsta dagarna. Pinkar knappt inne längre och går numera rätt fint i koppel. Kelig har han blivit. Hm ett tag önskad ejag mig en liten maskothund som bara ville kela. Det kan man säga att jag fått. Han är som ett klistermärke. OCH kul att träna med. Har både föremålsintresse och matintresse. WOW! Och han är en Mjyork liksom….(morris+york= Mjyork) 🙂
Småbrudarna fick köra kombinationer och även det gick bra. Kul att träna med Snoken också.

På söndagen hade vi KM på THS, tack snälla snälla Linda som med kort varsel hoppade in som domare! Alla verkade nöjda och glada, det gick lite bra för oss också. Dock strulade slalom som vanligt. Men jag har hopp om det och bekymrar mig inte särskilt mycket om det, ännu. Hon har utvecklats enormt i slalom på så kort tid och jag tror helt enkelt att hjärnan inte hinner med kroppen alla gånger. Det kommer mogna inbillar jag mig.

Så till en helt annan sak. Har idag bestämt att vi ska till Danmark och tävla Fiona Cup i Juli!  Någon som tävlat i Danmark och vet hur de kör sina tävlingar? banvandringar, hur dagarna brukar se ut etc? tacksam för svar om någon vet. Håller på boka boende:-) Dom har ju klass ett och allting..trodde det var bara klass 3.  Jag ser verkligen fram mot att ha semester och tävla agility! Juli månad nästa år ska vara fylld av semester! YES! Särskilt trevligt att planera något sånt här när säsongen är slut. Då känner man sig taggad för både det ena och det andra.

De närmsta veckorna har jag 3 tentor, en tränarexamen att skriva klart samt jobb.
Eld i baken med andra ord…/Jenny