Det var länge sen jag skrev här. Det har hänt så mycket i livet som tagit min tid och som jag inte ens orkar prata om just nu.. Man hinner liksom inte med såna här saker då. Men, det är roligt att läsa andras bloggar så förhoppningsvis är det trevligt att läsa min lite då och då. Funderar på lägga ner Facebook-användandet ett tag vilket jag tycker har tagit över för mycket för min smak. Dessutom intresserar det inte så mycket längre. Det är ett socialt forum jag tycker är så konstigt egentligen. Men samtidigt så bra att ha för man har kontakt med folk man kanske inte skulle ha det med annars. Om det är bra eller dåligt har jag inte rett ut än…

Sist jag skrev hade Spice landat in i våra liv.  Hon visade oss tydligt att hon ville byta namn på olika sätt. Vi fastnade inte för något annat namn förutom att vi kallade henne för bulldozern så som hon tog sig fram i livet. Bulli eller Bullen…det tyckte hennes öron om. Så hon går under det namnet.

Bullen har gjort en fantastisk resa. Hon är en oerhört snäll hund med ett stort hjärta. Mycket social med människor och dom andra hundarna älskar henne lika mycket som jag. Hon har verkligen lyckats smälta in i flocken trots att hon var lite rörig i början. Kunde inte gå i koppel (hade aldrig haft ett), var inte van vid andra hundar och allt vad det innebär. MEN hon har anpassat sig superfort och har också börjat lära sig vad träning är! Både vardagslydnad och även fått börja träna agility och tävlingslydnad. Hon börjar få grepp om det och jag gillar vad jag ser. Verkar bli en miljöstark typ också. Har aldrig sett henne rädd för något eller misstänksam. Finns liksom inte. Just nu håller hon på lär sig vad inlärning handlar om;-) samt att jag kan säga åt henne att avbryta något utan att jag är arg på henne. Hon har sedan tidigare inte förstått det riktigt. Vi är liksom vänner men du ska sluta med det du håller på med. Och sen går vi vidare i tillvaron, typ. Hon är så söt när hon förstår.
Kelig är hon också. Kan bli klappad i timmar och gillar att sova i sängen med mig. Nära…och lika hungrig som sin syster. Maaat!!!
Framöver blir det nog en allmänlydnadskurs eller hundpromenader och fortsatt agility och lydnadsträning.

Kajsa då, ja hon har varit allmänt jobbig senaste tiden. Efter löpet gick hon in i sin första tonårsperiod för hon har aldrig visat nåt innan..men det visade sig vara skendräktighet. Men inte så som det brukar vara med nedstämdhet, gömma valpar, bli orolig etc. Nä hon blev galen! Öppnar bakluckan och innan den hinner gå upp slänger hon sig in och smäller till skallen hårt. Skriker som en stucken gris och fattar ingenting..sådär håller det på. Lite agerar först, tänka sen impulsiva beteenden. Sen upptäckte jag att hon även vill hålla efter sina medhundars hygien lite väl mycket för deras smak…hm…omtänksamma Kajsa.

Mini är igång igen med lydnaden. Går på behandlingar regelbundet hos Kerstin på Mjuka Tassen i Vaxholm. Vi är jättenöjda. I lydnaden jobbar vi mycket med att lyssna och ha rätt drift i kroppen! de moment vi ska hårdträna är rutan och vittringen. Moment som faller på tävling för oss. Men vi har kul och det kommer. Det ska äntligen gå att tävla utan långa uppehåll 2014;-)

Maja är snart tolv år och världens sötaste tant. Pigg och glad. Behandlas även hon regelbundet och jag märker hon mår fint av det. Hon gör mest som tanter vill och är rätt nöjd med det.

I helgen gick vi kurs för Lena Löfroth. Det var väldigt inspirerande. Några saker som gav mig extra mycket kom fram och jag fick tips jag inte hört förut. Eller metoder. Så det var riktigt bra kurs.
Har ju sedan tidigt haft en plan att träna ff annorlunda med Kajsa än tidigare. Det är först följsamhet och tempoväxlingar som gäller, sedan position. Kontakt kommer per automatik samt säkras med störningsträningen. Här är rätt känsla i kroppen viktigast från början. Jag vill inte ha ljud och hets. Störningsträningen har jag precis lagt in när följsamheten och tempoväxlingarna börjar bli bra. Har kört följaövningar i allt. Stegff, svängar, långa rakor, fram och backa, etc.
Jag vill ha en hund som orkar länge och som är följsam. Är den det orkar den hålla positioner mycket bättre tror jag. Min hund ska hålla länge och jag har inget behov av att det ska vara perfekt nu. En del har tittat lite tvekande på mig som gör så här men det känns helt rätt med denna hund. Hon ska vara färdig i kropp och knopp också. Hon är en pigg och ivrig hund och jag vill inte dämpa, jag vill lära henne hantera sig själv och det tycker jag att jag lyckats med. Jag börjar få se lite smakprov på vad som komma ska och – jag gillart!

Nu framöver blir det en roadtrip nedåt. Först en göteborgsvända och sen till Kåseberga och hjälpa till vid lamning på en stor gård. Ska bli väldigt lärorikt! Tjejerna hänger såklart med. Efter den veckans praktik bär det av till uppfödare Gertrud och family. Hoppas få till en träff med papi Wylie och hans ägare Janne och Lena.  Vi funderar på att flytta i år så det kanske blir en period utan får men det får vi stå ut med. Jag längtar efter gräs under fötterna på min egen tomt och att kunna sitta och äta frukost utomhus där Maja ligger och solar sig på trätrallen. Sånt längtar jag efter. Vardagsmys.

Sköt om er.

Förra helgen åkte vi och hämtade Ice, som jag numera kallar Spice. Tack min snälla fina vän Joakim som körde t/r..utan dig hade det liksom inte gått eftersom jag blev påkörd veckan innan och min nacke blev skadad igen.

Spice är Kajsas kullsyster och eftersom jag är så glad i min Kajsa tvekade jag inte direkt när möjligheten gavs att få en släkting. Kajsa är precis den typen av border collie jag trivs med. Både mentalt och vallningsmässigt tycker jag hon har mångas fina egenskaper. Hoppas syrran har det också.

Spice har bott på en hästgård på landet och varit sällskapshund men har smält in mycket bra i storstaden. Förhållandet för hunden ändrades och ägaren som jag känner sedan de var valpar tog ett klokt beslut.

Jag är faktiskt imponerad över hur cool hon är med miljöer och trots att vi har en del olater att reda ut har vi tagit elefantkliv framåt vilket även påverkat att prövoperioden redan tagit slut;-). Hon ska stanna. Får hon bara jobba lite mera så kommer hon bli mer harmonisk och det märks redan.

Vi har redan träffat fåren ngr ggr och det ser lovande ut tycker jag. Verkar vara en modig liten arbetsmyra med fin djurkänsla. Igår var vi och tränade med kennelmamma och det gick fint med båda två. Spice fick jobba i stor fålla och Kajsa fick göra fråndrivningar på stora fältet. Det närmar sig VP..vi råkade även få till en delning så en IK1 till våren kan nog vara en möjlighet! Nästa vecka blir det mer träning och jag ska försöka fokusera på delning, hämt och köra en vp/ik1 bana. Bara för att prova. Kajsa kan mycket men kan jag?:-D

Nåja, Spicen har bott här en vecka exakt och hon har gjort allt från att springa in i altandörren gjord av glas, och springa vidare utan ett ljud till att bli bästis med svårflörtade Kajsa som tyckte en till var lika onödigt som dom andra…. dom två har SÅ kul ihop! Båda har exakt lika bråttom ut, är exakt lika hungriga, exakt lika glada! Och glömmer exakt lika fort tråkigheter;-) Livet är en fest! Och jag älskar den inställning de båda delar.

Har jag sagt hur mysigt det är att ha två systrar? Hur härligt det känns i kroppen att se dem springa ihop? Hur mysigt det är att ha varsin vid sin sida? Hur lustigt det är att titta och ta på två hundar som är så lika men ändå olika ? Fantastiskt är det!

Denna sommaren har absolut varit en av de bästa men också en av de mest omtumlande känslomässigt sett. Det gäller att hänga med. Yrkesliv, studier, privat, allt är annorlunda och det känns ibland som att beskedet om pappas dåliga hälsa fick mig att ta många beslut jag aldrig tagit annars. Pappa gick bort för några dagar sedan. Begravningen var dagen efter och vi gjorde vår egen begravning här i Sverige. Det känns konstigt för pappa bodde ju i Chile och plötsligt finns han inte längre. Inte ens där. Jag tror jag fortfarande är chockad. Men det gör ont. Mycket ont. Jag tror dock på att man ses senare när man kommer till nästa steg. Tror att det är ett återseende. 

Jag är inte längre rädd för döden. Det är så många som blivit änglar i min närhet bara den närmsta tiden att jag har ett helt gäng som vakar över mig och väntar på mig. Det känns tryggt. Men det är inte dags för mig ännu. Jag har mycket kvar att göra i livet. Jag saknar er så mina fina änglar. Tänker ofta på er.

Mitt i den här sorgen har jag fått ett fantastiskt stöd från mina underbara vänner och familj vars tillvaro jag aldrig skulle vilja leva utan. Ni är det finaste jag vet…

Tänk att lilla snorisen ovan gjorde en fålla in och fålla ut idag!! Så härlig känsla.
Kajsan fortsätter att vara rätt så cool i huvudet och vi tränar på och gör lydigt läxorna från Evas kurs.
Man ser utvecklingen hela tiden och med nya övningar känns det hela tiden roligt.

Nu är det sätta kommando på höger och vänster samt köra mycket fösning. Sen har vi fått lite läxor av papi Wylie som vi ska pyssla med också.

Planerar en smålandsresa i augusti när jag har semester. 5 veckor kvar…då ska vi träna vallning och tävla lydnad! Samt bada massor!

Längtar…

Visst är hon ovanligt vacker den här tackan? Tycker hon är så fin. var bara tvungen att visa.

Första året med Kajsa har inneburit kärlek. Mycket kärlek. Nya upplevelser i vallningsvärlden. Nya saker i lydnaden som jag provar och analyserar. Men framförallt en ny individ att lära känna. Len som silke, tar sig an världen med stor nyfikenhet, och så full av liv och vilja.

Gissar att hundarna är lika lyckliga som jag av att vara igång med vallträningen igen. Vi hämtade ett gäng jättefina får i Söderköping. Dom är väl hanterade och perfekta för oss. Dom verkar verkligen trivas i sin hage framför slottet;-)

Mini tog sitt årliga after work bad såklart:

Mini och Kajsa går kurs hos Eva Karlsson. Jag hade väl snackat lite skit om Mini innan för jag tycker hon gör allt så fort och att hon tycker det åär jobbigt att fösa vissa tackor och att hon hellre flankar. Jag hade fokuserat på allt vi är dåliga på och inte vad jag faktiskt borde stötta henne i så hon utvecklas. Vilka är våra styrkor? Så brukar jag ju säga till mina kursare, hm…
Mini hade visst lyssnat och Eva undrade vad problemet var? *fniss* hon är ju jättelydig! Och ja när jag tänker på det så har jag väl blivit hemmablind. Ibland är man bra puckad alltså:-) Det Mini ska jobba på nu är att få in ett bromskommando(time) och att börja träningen direkt med att röra sig långsamt från ligg. Fösa och flanka i fyrkanter, ta dom från hörnor, varvat med övningar för att känna sig trygg bland fåren. Djurkänsla! Stopp i hämten och en lugnare drivning. Ska bli roligt!!

Kajsa har utvecklats massor på kort tid och jag varvar djurkänsla med lydnad. Mest djurkänsla just nu. Har även lagt in ett stopp (ligg) så jag har ett varje fall. Hon är en hund som man bara kan gå tyst med i hagen. Fösa, sen flanka, ja man varvar och det är så underbart att träna med henne. Broms och gas finns där naturligt. Lite sakta börjat lägga in lite time där också eftersom jag kan passa på att lägga det på kommando när hon faktiskt går ssssakta..Hon vill bara gå med fåren och gärna trycka upp dom i ett hörn. Kontroll:-) där får man ha koll så hon inte trycker på och går för nära. Har även börjat lägga in lite flanker samt att hon får putta ut dom ur hörn. Sen föser hon fint vidare med dom.
Just nu är jag väl inne på att ta det lugnt och mest jobba med hantering av får och inte så mycket styrande. Hon är bara 11 månader..det glömmer man lätt. Det är lätt hänt att man pressar på med en hund som gör så mycket rätt och har så mycket naturligt. Mitt mål är att utbilda hunden och inte att gå ett VP fortast möjligt.

Den ena kursen vi går är grundkurs tillsammans med några Seglingeuppfödda unghundar. Det som slog mig direkt och som jag gillade hos alla tre är att alla är så keen att få jobba med fåren. Alla vill inget hellre än till fåren. Det tycker jag är härligt! Den här viljan! Kollar en del på vallning på youtube och en del hundar har inte ens intresse av att flytta djur!?!

Den här veckan blir det väl lite mindre vallning då jag har två kurser samt åker till Örebro på fredagen. Jessica ska gå på SBK kongressen och jag ska passa hundar. Det är bra, då kan jag fortsätta försöka få till melodier på vallpipan:-)

Ha en skön vecka!

Nu finns lite filmer under en ny flik Filmat såklart. Där kommer det poppa upp filmer med jämna mellanrum är det tänkt.