Idag har vi varit på dejt med Jeanette som har Minis halvsyrra Sly och en annan bc som heter Enya. Hon hade vägarna förbi sthlm och det är ju klart vi skulle ses!

Det var en väldigt trevlig bekantskap både med hundar och matte!
Intressant också för man ser verkligen likheter i både Sly och Mini men även i deras kusin Smashie som ju Anna karin har. Den gemensamma nämnaren är på faderns sida. Dom är ju olika på många sätt men samtidigt så lika. Långa ben framförallt;-) tycker Jeanette skulle syssla med agility också..hihi! Dom här tjejerna har naturligt fina accelerationer och deccelerationer vilket ju är mycket bra egenskap i agility. Snabba är dom också. Jättekul att se. Fantastiskt fina tjejer vi har, eller hur? Kanske vi kan få med AK på dejt nästa gång vi ses!

Vi passade på att träna lydnad också och jag introducerade vittringen. Gick bra tycker jag som inte kan nåt alls om vittring. I detta fall lyder jag Lotta blint och tänker inte alls ha några egna idéer;-D utan litar blint på att ihärdighet och hjärntvätt ska ge goda resultat*ASG*

Tränade även inkallning och ställande, separat med gömd belöning. Måste få det tävlingslikt. Funkade fint och ställandena var bra också. Nu måste vi jobba mer med släta inkallningar där belöningsdraget är på samma som i ställandet. Träningssak som ändå gick ok idag. Tar ju lite tid att träna in sättet man tränar på också.

Fick även se Sly och Enya, fina tjejer båda två!!:-) glad att jag fick se din fina pärla! det gör vi om!!

Ska ju till Boxholm och hålla kurs i mars så vi borde få in någon form av träff där tycker jag;-)

I övrigt har jag jobbat hemifrån och det har varit bra speciellt nu när det kan smälla lite och Majsan behöver sin mattes stöd, läs fötter att krulla in sig i.

Jo, vi var hos Lotta igår och jag är verkligen supernöjd med våra träningar. Äntligen har jag hittat en lydnadscoach som jag litar på kunskapsmässigt och som generöst delar med sig av sina erfarenheter. Guld värt! Hon har fått upp gnistan hos oss och viljan att planera och fokusera! skitkuuuuuuuul!

Nu under kvällen har vi börjat träna olika stadgeövningar och rörelser. En del går bra andra mindre bra;-) men tränar på och så får vi se hur det utvecklar sig. Lotta fick även titta på vårt FF och vi insåg snabbt varför minsann är för långt fram och hamnar i min väg i vänstersvängar. Borde lösa sig med ändrat fotgående hos mig samt att vi ska öva på att hon ska sugas med i starterna och inte poppa framåt. Det var många JAHA! igår…*myser* känner mig som värsta rookisen och det känns sååååå gött faktiskt! Bara njuter av att lyssna och lära!

GOTT NYTT ÅR OCH till mina finaste vänner:

I denna Vänskap
Tack för Allt
Tack för att ni Finns
Tack för att du är Du
I vått och torrt
Tack. Älskar Er.

Sitter och planerar lite inför träning med Lotta i morgon. Ska även ta en sväng förbi Tungelstaboden var nu det ligger någonstans;-)

Lite osäker på hur jag ska lägga upp lektionerna och tror en blogg om dags-statusen på vad jag kan tänkas vilja titta på vore passande:

Platsliggning: vill höra Lottas tankar kring när man uteblir. Jag har en del idéer men jag vill ha det erfarna örat.
Fritt följ: Titta på positionerna i vänster om samt position överhuvudtaget. Träning av torrgående helt om.
Läggande: fortfarande nån hundradels-sekund osäkert. En titt?
Inkallning med ställande: Allt!
Sändande med ställande: under kontroll.
Apportering: under kontroll.
Fritt hopp över hinder: under kontroll.
Fjärrdirigering: under kontroll.

Smakprov på trean:
Sitt i grupp: några erfarna tankar behövs där.
Sättande till ruta med inkallning: något speciellt att tänka på vid inkallningen? ska börja träna inkallningar bakifrån..
Inkallning med läggande också: tar sen. Men något jag ska ha i åtanke när jag tränar ställandet?
Fjärr med ligg: tips..rätt ok rörelser just nu men absolut inte under kontroll.
Vittring: påbörjad men vill ha erfarna ögon där.
Hoppapport: under kontroll.
Metallapport: under kontroll

Hm nu ska jag bara välja 😉

Ska tävlingsplanera lite redan nu så jag får ändan ur;-) lätt att den fryser fast i kylan för min del;-D Mycket tävlingari stockholmsområdet i februari. Kanske vore något..Sen tar vi trean innan sommaren och sen har vi hela sommaren på oss att slipa på eliten! Och så tävlar vi agility hela sommaren!!! Wiiii! Sounds like a plan! ;-D

På onsdag ska vi träffa Minsanns halvsyrra Sly! Ska bli jättekul och verkligen komiskt att Jeanettes föräldrar bor 5 minuter från oss! Blir fika, snack, promenad och kanske lite träning!!!

KUL!!

Må så gott!

Snön är här kan man lugnt säga. Temperaturen växlar mellan -5 och hur kallt som helst. Igår var det -24. Det är väl ingen större hemlighet att jag fullkomligt hatar kyla. Men jag älskar snölandskapet, hundarnas enorma lycka i snöyran, snögubbar och knastret under skorna…helt negativt är det ju inte. Men jag hatar att frysa. Vilket jag gör även om jag är påklädd, om näsan;-) och för att inte tala om att jag blir stel i nacken av kylan. Detta ledde mig till några av dem allra mest efterlängtade stunderna i livet som har med vädret att göra.

Jag minns hur jag och min vän Sara gick där i Atacamaöknen i Chile. Vi var så svettiga och funderade över hur smarta vi egentligen varit som tagit våra ryggsäckar och gått åt ett håll där det skulle finnas en större badanläggning. Någonstans långt bort alltså. Men, glädjen och känslan av längtan efter kallt vatten och att sedan finna en dusch mitt i öknen var helt fantastiskt. Minns fortfarande hur kläderna åkte av och hur vi slängde oss in och bara känslan av den kalla duschen så här i efterhand gör mig lycklig.

En annan gång var när vi cyklade över påsköns ena ände till den vackra stranden på andra änden. Tog fyra timmar och jag har nog aldrig bränt mig så mycket som den dagen. Solen var helt fruktansvärt stark och jag brände till och med övre sidan av handen som höll styret. Vi cyklade genom ett landskap av lösgående hästar, påskögubbar ”moaier”, gröna landskap och kullar, hela mystiken kring ö visade sig…när vi väl kom fram möttes vi av silkeslena sandkorn och ett hav så svalt och svalkande som den blåaste droppen i världen..det var alldeles alldeles underbart!

Alla dessa känslor minns jag som dom var igår. Och jag har massor med vackra sådana på lager. Dom bär jag på och dom är mina. Dom kan ingen ta ifrån mig. Men störst är nog vetskapen om att kämpar man bara tillräckligt och är envis så kommer man fram till det man önskar. Om det var meningen givetvis. Annars skapas bara nya meningar som oftast visar sig vara bättre än innan….

;-D

Haft en helt underbar helg på så många sätt! Framför allt gick jag upp halv sju hela helgen för att följa Sofia och Tias deltagande i NM lydnad. På Söndagen hade jag ont i magen och sen kom lite tårar;-) På lördagen slutade dom som bästa svensk på tredje plats inför söndagens final. Hur spännande som helst började det bli på slutet idag när flertalet hundar antingen sprang för fort på hala mattan och fumlade med eller snubblade över apporten eller sprang för sakta men gjorde fina apporteringar etc. Ibland fick någon till det men vips rök poängen då den tjöt eller pep till. Helt plötsligt efter att Sofia och ett till ekipage (Maria och Ylle)varit inne—- ligger Sverige både 2 och 3:a!!!!

Stort grattis Sofia och Tia-vinstlotten!!!! som om jag förstått allt rätt tog SILVER!!!! Debuten på NM gick väl ganska okej eller? *ASG* Så glad för er skull!!

Ett annat trevligt inslag i helgen var att jag flyttade in i familjen Westerlind -Björling nya hus, 10 min från mässan. Perfa!!!! God mat och lite men god sömn  fick jag. Det gör vi om! Typ på nyårsafton;-)

Stötte även på Minis uppfödare Cima och det var ju trevligt att ses. Hon bor lite för långt borta tycker jag…träffade en massa andra goa människor som jag inte sett på himlans länge, kul!

Nåt som gjorde mig lite ledsen i ögat var faktiskt utställningsbcna. Som vanligt tycker inte jag att ett aussiehuvud och en corgi kropp är något som ska märkas med etiketten bordercollie. Tyvärr. Vi får inte glömma att bordercollien är en vallhund i grund och botten, med eller utan sina nojjor och aktiviteter och allt folk med utställningsbc tycker är så skönt att slippa. Dessvärre ser jag en trend att man importerar utställningshundar för att man tycker att våra bordercollies är för dåligt byggda. Till viss del kan jag hålla med. Kritiken kommer ju inte för att det är kul att importera hundar med allt det innebär utan just att hundarna inte håller sig hela. Alldeles för ofta får man höra om dåliga ryggar som ju en dåligt vinklad hund kan få, ocd, svaga tassar, diffusa smärtsymptom i leder etc.  Det är fan inte kul heller. Har själv tänkt tanken ibland att jag ska importera något helt annat men jag vill faktiskt ha vallegenskaperna. Jag gillar bordercollien som ras, med alla sina egenskaper.

Samtidigt ser jag och hör om folk som ÖVERarbetar hundarna i tidig ålder, tränar för länge, för ensidig träning, inte håller efter hunden, motionerar hunden för lite etc. Border collien må vara en arbetsnarkoman men även Ferraris behöver tankas ibland och lackas ibland. Dom går också på bensin och slits…en tanke bara. Vi måste sköta om våra vänner även om dom aldrig tycks bli trötta…dom är ju våra bästa vänner!

Luften är fri och man får givetvis göra som man vill men det här är min blogg så jag får tycka;-)

Chihuahuas i ROSA barnvagn kanske är snäppet värre? Mmmm jag såg en sån idag……………………………!

Hittade även ett nytt foder till Mini, k9natural och hon älskar det. Lufttorkat färskfoder. Mums!

Är sjukt inspirerad efter helgen och har redan kört ett kort pass. De nya leksakerna var mycket roliga. Å andra sidan är det mesta roligt i Minsanns värld…;-D På tisdag blir det lydnadscoachning igen. Ser fram emot det.

Är helt slut och orkar inte nåt annat än att få besök av Jocke och ligga i soffan. Ska sova tidigt;-)

Må så gott!!!! och glömt inte att allt sker av en anledning. Det tar bara en stund att inse det ibland…

 

 

Maja ler och är glad! Vi har varit hos kiropraktorn och herregud vad jag önskar vi gått dit tidigare. Men, var väl inte mogen för det just då, många varnade mig för dåliga kiropraktorer och jag höll mig till fysiologerna.

Maja har ju både spondylos och en gammal skada i SI-leden( korsbensleden) vilket skapat en del ont i länden. Nu gick Eva igenom hela henne från topp till tå. En del låsningar löstes upp, förutom där spondylosen sitter, samt råd om var jag ska stretcha och massera lite extra. Hon går ju redan på en del massage och jag masserar henne mycket men just den här platsen har jag varit rädd att massera för jag var rädd det var inflammation igen. Dock muskulärt och jag kan idag stretcha ut och bak höger ben vilket jag inte kunnat göra på några år *JÄTTEGLAD*

Jag passade givetvis på att få behandling och har nu ruggigt ont;-) men vrida huvudet kan jag!!!

Det var värt resan till Trångsund;-)

Mini och jag har varit och fått lydnadsinspiration hos Lotta och det är vi mycket glada för. En hel del osäkerheter har lösts upp och vi känner oss sjukt peppade att satsa nu! Tack gulligaste Åsah som peppade mig som vanligt;-) till att åka dit då jag tyvärr är lite gnällig vad gäller instruktörer. Åsah är så positiv och styr mig alltid rätt;-)
Gillar inte att betala och inte få nåt värdefullt för det vilket varit fallet sista gångerna jag velat engagera mig i lydnad. Det är verkligen så viktigt för mig att man som instruktör inte bara är duktig på det man gör utan att man också har förmågan att vara säker på sin sak men samtidigt ödmjuk för olika individer. Att man har en önskan om att vilja förmedla sina kunskaper på ett engagerat sätt där man genuint vill att andra ska lyckas.Helt enkelt leverera för det man betalat dom för. Punkt.

Vi kommer fortsätta gå för Lotta och jag har som ni kan se i tidigare bloggar varit flitig med träningsplaner och måste säga att det går väldigt mycket bättre nu när jag har en plan och tänkt till lite extra.  Har gjort en träningsplan för fjärren också som jag ska lägga ut. Blir förbaskat tydligt vad jag ska träna och fokusera på nästa pass samt att jag känner att vi varje pass kommer vidare och inte är i den där bekväma curlar runt lite på lagomnivån. Och ska jag kräva mer av henne ska jag också anstränga mig mer och planera vår träning så den utvecklas!

Har varit hemma några dagar, imorgon blir den sista, min nacke är paj igen. Men pålördag morgon börjar mässan och Lydnads NM och då ska vi må fint igen;-) så vi kan heja på Sofia och Tia! Känner på mig att det kommer gå bra för dom.

Nu orkar inte jag sitta mer framför datorn, må så gott!!!

Älskar dig mitt hjärta!

INKALLNING (ställande och läggande) delar att träna på:

1. Stabilt sitt eller ligg
2. Starta-snabb reaktion på kommando
3. Springa fort från sitt
4. Stanna fort på kommando
5. Bli kvar stabilt i stå
6. Snabb reaktion på kommando
7. Springa fort från stå och mellan
8. Ligga snabbt på kommando
9. Bli kvar stabilt i ligg
10. Snabb reaktion på kommando
11. Springa fort mot föraren
12. Korrekt snabb ingång i fotposition
13. Rakt och snabbt sättande

Övrigt som jag tycker ska ingå: Extra grejer som förbättrar helhetens utförande lite till.

Träna att reagera fort på kommandon. Ta en nonsensgrej och belöna snabba reaktioner och inte utförandet. Be sedan till gud att hon generaliserar det till precis ALLT.

Sinnesstämning och förberedelser inför moment: Vilken sinnesstämning vill jag ha när vi ska utföra detta moment? När springer hon fort och gör naturligt kvicka rörelser? Hur ska jag förbereda henne inför detta moment? Vilka rutiner ska jag använda etc.

Busig, glad, studsig! Behöver kompletteras med rutiner och hur jag ska få in henne i den attityden innan momentet.

Belöningsformer: Testa olika och utvärdera. Variera plats och belöningsform! Inte bli förutsägbar. Placera ut belöningar på plan, alt ha dem gömda i fickan. Allt beror på vilken del vi tränar.

Just nu- belöning som hon inte vet om, utlagd i förväg, tävlingslikt bakom henne och bakom mig. Hon ska inte stanna snabbt eller springa fort för att hon tror sig veta vad hon ska få. Det är min hemlighet.

Status idag: 1.stabilt, 2. Startar snabbt på kommando, 3. Kan springa fortare, 4.ibland superfina ibland vet hon inte ens vad hon gör-osäkert, 5. Okej men måste träna mer på att bli stående med alla tassar, 6. Reagerar snabbt på k, 7. Kan springa fortare, 8. Klass 3, 9. Stabilt blir i ligg, 10. Snabb reaktion på kommando, 11. Kan springa fortare, 12. Ofta korrekt snabb ingång, 13. Oftast rakt och snabbt sättande.

Dagens träning: Vilka delar och var belönade jag? Vad var bra respektive dåligt.

14/12: Tränade: ställande: 2 klockrena och resten av försöken dåliga. Fattar ibland inte vad jag håller på med. Och ibland ser det hur läckert ut som helst.
Snabba starter: körde utan att hon visste var belöning var och ibland visste hon. Kastade i riktningen mot mig, ståendes mot henne eller parallellt. Tendens att låsa sig och tror det är körkommando (agility)och fäster sig då framåt. Hänger nog ihop med att hon ibland gör klockrena ställanden och ibland dåliga. Beroende på vad hon tror hon gör, hur lös hon är i tanken. Har jag belöning bakom henne funkar det klockrent. Nu tränade jag inomhus, kanske dumt egentligen för detta. Knasboll. Vanlig baklängesmarsch funkar fint för ställandena men jag vill ha in mer rörelse så det blir mer som det kommer bli.

Nästa pass: Skriv vad jag ska belöna och vilka delar jag ska fokusera på. Nyaste överst.

Träna ute och lägga ut belöningar i förväg. Köra vidare med ställandena. I dagsläget ska vi inte träna ställande och snabba starter i samma pass. Gör hon ett endaste klockrent ställande på första försöket, jubelbelöna och gör inga fler! Träna något annat.

 

 

 

 

FRITT FÖLJ-träna på:

1. Utgångsläge: sitta rakt

2. Starter med kontakt

3. Position: gå i korrekt position

4. Sättande: sätta sig rakt i rätt position

5. Sättande: sätta sig snabbt

6. Rätt svängar höger

7. Rätt svängar vänster

8. Rätt helt om

9. Rätt tempo

Övrigt som jag tycker ska ingå: koncentration i längre perioder i alla gångarter. Baklängesmarsch med längre tids koncentration (1 sek-4minutrar) trots miljöstörningar som sedan resulterar i häftiga springbelöningar. Konceptet att hantera störningar som ”det där går jag inte på” kan hon ganska bra redan. Jobba vidare med det så kommer FF kännas kortare. Om hon har extremt bra koncentration kommer det underlätta övriga delar i momentet. Då blir detta väldigt naturligt och enkelt och hon kan då jobba mer intensivt med sin position och andra viktiga delar i momentet.

Sinnesstämning och förberedelser inför moment: Vilken sinnesstämning vill jag ha när vi ska utföra detta moment? När går hon lagom koncentrerat (ej vallkoncentrerat, lös men konc.)och tänker på sin position och samtidigt gör lagom kvicka rörelser? Hur ska jag förbereda henne inför FF? Vilka rutiner ska jag använda etc.

Belöningsformer: Testa olika och utvärdera. Variera plats och belöningsform! Inte bli förutsägbar. Placera ut belöningar på plan, alt ha dem gömda i fickan. Allt beror på vilken del vi tränar.

Status idag: 1. Sitter rakt i utgångsposition, 2.startar med kontakt, 3.går för långt fram i position därför problem med vänster svängar, 4.sätter sig oftast rakt, 5.sätter sig beroende på sinnesstämning snabbt eller lagom, 6.vida svängar ibland pga. för lite träning på just det, 7. Hamnar framför mig eftersom hon är för långt fram i pos., 8. Något vida ibland på grund av brist på träning, 9.har bra tempoväxlingar och rörelser.

Dagens träning: Vilka delar och var belönade jag. Vad var bra respektive dåligt.

Nästa pass: Skriv vad jag ska belöna och vilka delar jag ska fokusera på.

 

 

 

Nu har det gått en månad så det är kanske dags för en uppdatering *ler*

Det värsta är att jag knappt har något att berätta om. Vi tränar lydnad lite då och då när inte jag fryser snoken av mig och går sköna promenader i snön! Min nacke är helt paj nu när det är så här kallt och jag är lite irriterad till och från för ibland känner jag att jag skulle vilja amputera bort skallen och nacken. Men sen kommer jag på att det finns värre krämpor. Då känns mina mindre. Faktiskt.

Min fot mår skapligt och jag kan nu gå på platt underlag länge utan problem. Med ostabilt underlag får jag fortfarande ont men det går ju för fasiken framåt! Så härligt! Mitt i allt detta tråkiga agilitypausande har jag funnit lusten till seriös lydnadsträning och inte bara som sidopyssel till agilityn. Detta har resulterat i att jag tog tag i saken och fann mig en coach! Vi startar nästa vecka med privatlektion så jag kommer igång med mina funderingar och frågor inför framtida satsning. Mini tycker lydnad är riktigt roligt nu och jag ser vilken kapacitet den lilla loppan kan få om man får till tankarna lite hos matte. Ibland ska man inte tänka för mycket utan bara köra och se hur det går. Lydnad är ju inte min sport så jag blir lite tveksam och fundersam kring hur jag vill ha det och mycket tid går åt till att tänka teori istället för att bara gå ut och köra praktiskt och komma fram till något as it happens liksom. DET ska jag bli bättre på men jag tror det kommer med säkerheten också. När man inte vet exakt vad man vill ha och bara vad man inte vill ha och samtidigt vill att det ska bli snyggt, blir man stundtals nojjig;-)

Sen är jag lite knäpp tycker somliga för jag tränar helst inte i mörkret då det kan finnas specifika konstigheter hundarna reagerar på just i mörkret men aldrig annars. Många tycker då att man ska träna på just dom störningarna men jag tycker tvärtom. Vill inte utsätta hundarna för situationer där omgivningen stör vårt fokus då det inte är något som normalt händer på tävling. Vad störningstränar vi för då annars? Till vilken nytta? Tränar jag störningar vill jag ha det tävlingslikt. Dvs med ljus och människor och andra hundar. Allt annat är bara onödigt, tycker jag.  Vi tränade faktiskt ute igår kväll i mörkret så med detta sagt sitter jag inte inne och väntar på dagsljus. Men om man jämför med att träna i dagsljus som jag gjorde i morse, med passerande hundar, byggarbete PRECIS bredvid och folk som passerar, =noll störd och fullt fokus=bra träning som hunden förstår.

Börjar få lite ordning med ställandet i inkallning, som jag slitit för att hon ska förstå. Ibland tänker hon inte alls och ibland tänker hon. Hm. Knepigt moment som egentligen borde vara så lätt att förstå. Men ibland går det lite fort för lilla blå och då måste man verkligen plocka isär det och vara övertydlig..då säger hon : jahaaaa……sötnosen!

Apporteringen går fint och nu har jag lovat mig själv att endast träna transporten tillbaka och inte skicka henne mer. Hon äääälskar apportering nu. Lite för mycket ibland så idag har vi jobbat med att bara belöna dom perfekta upptagen och inte fort ut och pang på. Hon får problem med hastigheten som hon inte riktigt kan reglera inför att hon ska plocka apporten. Dock en repetitionsfråga känns det som för på närmare håll tar hon dom fint och korrekt. Lite som när hon var nybörjare i slalom. Oj hur ska jag hinna bromsa nu då…funderar på att använda en target för att hjälpa henne bromsa in och plocka lättare. Vill absolut inte ta bort farten utan snarare lägga in en broms vid apporten och snabbt igång igen.

Fjärren känns rätt i skiftena men stundtals seg och ibland känns det svårt att få in rätt tryck och attityd i skiftena. Måste tänka över vilka belöningar jag ska använda i fortsättningen eftersom jag kört mycket godis ett tag här. Hon gillar ju egentligen mest lek och mat är ju inget viktigt för fröken. Det skulle vara lax då men hur kul är det att gå runt med lax i fickan? färsk ska den vara också….Sushihund!!!

Gah! nu kom jag på allt vi borde träna;-) och som vi påbörjat men inte fortsatt, vittring, gruppmoment etc…

Något riktigt bra är att jag har många semesterdagar att ta ut och iom att jag har världens bästa chef får jag spara dom till nästa år. Eftersom jag lever här och nu och tyvärr påmints om döden lite för mycket den sista tiden har jag bestämt mig för att jobba ihop pengar så jag kan få träna med Bob Bailey nästa år under hans chicken camps. Det har varit en dröm länge och jag tänker ta steget nu. Egentligen var jag på väg att sticka till Slovenien i sommar och träna för Trkman och gå på exciting hiking där. Men, jag inser att legenden Bailey inte blir yngre och att jag bara måste ta chansen-nu!
Har jag riktig tur får jag med mig en av mina bästaste vänner också!

Majsan får mer ont nu på vintern och vi ska till kiropraktorn nästa vecka. Förhoppningsvis kan hon lösa upp lite på platser där hon inte har spondylos. Skitspondylos… annars är hon som vanligt go och glad!

I helgen ska jag jobba natt och dagdrömma om kommande hönsklickeri….

Må så gott och vi höres i Januari! Då tänker jag inte skriva om året som gått och mål för nästa som alla andra utan jag tänker skriva om något så mycket roligare. Tjing!